103 dagar!



Idag har jag och mina kära studentkamrater varit sjuksköterskor i hela 103 dagar!
Det firar jag med lite fotboll :)! 


Fråga

 


Tack för din fråga! Har länge tänkt att skriva just om detta då det
är något som vi nya SSK känner så väl igen oss i.
När jag hade ett år kvar kom en slags halvpanik såsom du beskriver det faktiskt, att jag inte kunde någonting, och mer eller mindre bara haft tur att man lyckats sätta alla tentor. Tyvärr verkar det som att det är något som de flesta SSK studenter känner. Även om man faktiskt har lärt sig betydligt mer än vad man tror sedan de två första terminerna så sätter man press på sig själv, man ska kunna allt i medicinböckerna och vill gärna vara lika duktig som stjärneleven som egentligen borde plugga till doktor..
men se till dig själv och låt inte hjärnspökerna härja för fritt.
Jag tog inte ens studielån förän i termin 4 och då tog jag endast för 10 veckor för jag trodde 1: Att jag inte skulle klara mig ända fram och 2: för att jag inte ville stå där utan examen och massa studieskulder.
När jag blev klar sjuksköterska , och fick fast jobb måndagen efter min examen så var jag livrädd!
Herregud tänk om jag gör fel, säger fel saker och inte har en aning om vad jag ska göra, om alla sjukdomar jag läst om som finns i periferin men som jag inte riktigt kan till 100%. Att ronda själv med en doktor, jisses!
Känslan när jag gick hem från jobbet att snart ringer dom och säger att jag gjort så många fel så jag inte kan jobba kvar, eller funderingarna på natten som: signerade jag det? gav jag 14 medicinen till den patienten? skrev jag upp stort A på den? Var det rätt administrationssätt på läkemedlet? missade jag något viktigt symtom?
 Tankarna gjorde mig mest trött och arg på mig själv.
Men vetu? jag var absolut inte ensam om att ha det kaotiskt. 
Det är tufft att komma in i en yrkesroll som man endast fått känna på under tre år. 
De första veckorna kände jag och flera andra att det var som att vi hade praktik fortfarande,
men det som gjorde susen var faktiskt den dagen vi fick börja gå själva faktiskt!
Det var som att nervositeten släppte lite då för att ha ett litet
huvud bakom axeln helatiden gör vem som helst nervös.
Att hitta ett eget sätt att utföra rutinerna på har varit guld värt!
Det är bra att anamma de bästa av det man lärt sig från kollegorna,
hur dom utför arbetsdagen, hur dom läser i journalen osv
har verkligen varit till stor hjälp och nu har man sitt egna lilla vis som
känns bra och som gör att man har koll på arbetsuppgifter som är under passen.
Men tro på dig själv! Jämför dig inte med någon utan försök se dina styrkor och svagheter och 
vad du behöver jobba på. Jag ångrar inte mitt yrkesval och jag älskar att gå till jobbet oavsett om det är ett dag/kväll eller helgpass för har haft turen att få väldigt fina och underbara och inte minst stöttande
kollegor som hjälper oss utan att att sucka, höja på ögonbrynen och som tar sig tid att lära oss saker!
Jag tycker faktiskt att jag har en bra grund, även om jag inte kan allting på molekylnivå så känns det 
mycket bättre faktiskt, och sjuksköterskeyrket är ett väldigt utvecklande!
Du kommer att lära dig nya saker under hela ditt verksamma yrkesliv för sköterskor blir aldrig färdiglärda (: 
Massa lycka till och grattis till ett spännande yrke! och TRO PÅ DIG SJÄLV ;)
Idag har vi förresten varit sjuksköterskor i 64 dagar!


Änt de på tin!

Äntligen är jag Legitimerad sjuksköterska :)! 
 


Reportage och legitimationen


När jag kom hem från Idre så väntade mitt examensbeviset.
För att få ut sin legitimation ska man skicka in personbevis, examensbeviset och
ett papper som man laddar ned från socialstyrelsens hemsida och fyller i.
Jag skickade in mitt idag så nu hoppas jag att det kommer behandlas snabbt så 
jag får min efterlängtade legitimation. Känns sjukt overkligt faktiskt :)
Innan Idre blev även jag och mina kära numera kollegor intervjuade eftersom 
vi är 9! stycken nyutbildade sjuksköterskor som blivit anställda på ett och samma ställe.
Det kryllar av både nya sjuksköterskor och undersköterskor och det känns som energin och
stämningen är på topp :D Man känner sig verkligen välkommen :)
Ett litet fel i texten är att jag jobbat 5 somrar och inte år på demensboendet :) 
Reportaget går att läsa HÄR

På jobbet har vi önskeschema så jag har suttit och försökt fått ihop ett
drägligt schema under veckan för 13 veckor från och med nästa vecka.
Det är lite klurigt men ja tror det blir bra (: jag lägger schemat efter träningen ^^
Helt perfekt att kunna bestämma över sina arbetsveckor :)
Fick se idag att jag kommer ha semester mellan v 26 - 29, så hoppas 
att min kompanjon också kommer få under samma period.
På måndag börjar jag gå själv! Lite nervös är man men hoppas på det bästa :) 


Introduktionsdagen

Idag hade vi intro på jobbet där vi gick igenom rutiner som tillexempel inskrivning/ utskrivning av patient, undersökningar, dödsfall/ konstaterande av dödsfall, isolering, telemetri och lite annat smått och gott.
Det känns fortfarande som att vi ska ut på praktik bara eller att vi bara ska sommarjobba
och det kommer säkert ta tid innan man förstår att man är sjuksköterska
och faktiskt har fast jobb på avdelningen :p
 Är väldigt pepp på att börja jobba iallafall och första "praktiska" arbetsdagen på avdelningen är imorgon!
Ikväll har jag suttit och skrivit över allt som jag skrivit under mina praktiker i en liten bok i en större bok
och även skrivit avdelningens rutiner.
Ett tips för alla som har praktik är att ha en "smått och gott bok".
Där kan man skriva referensvärden på olika värden, olika småord som kan vara bra att minnas,
läkemedel, ja allt som kan tänkas vara bra att komma ihåg!
Ska packa ned mitt stetoskop som var en av de saker jag fick i examenspresent :) 

 
På examensdagen när det var middag för tjocka släkten fick jag en Hotellweekend i STHLM, pengar,
blommor av olika slag, stödstrumpor, en bok, armband i rosé, vinglas och chokladpraliner :)

Av vännerna fick jag i lördags en Bluetooth högtalare, ett jättefint blomsterarrengemang
och presentkort på Intersport :D
 
Har förresten skapat en ny kategori: Sjuksköterska !